Nanoplast

Mikro- och nanoplaster i miljön har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Mikroplast kan delas in i primär och sekundär mikroplast, där primär är tillverkad i mikroskala direkt, till exempel för användning i kosmetika. Sekundär mikroplast skapas genom att större plastbitar, exempelvis plastskräp i miljön fragmenteras. Nanoplast bildas på liknande vis, men är ännu mindre än mikroplaster. Det finns ingen vedertagen definition av nanoplaster. Generellt definieras nanomaterial som material med en eller flera dimensionser mindre än 100 nm (se tex EU kommissionens rekommendation från 2022). Dock har exempelvis WHO (2022) specifierat nanoplast som plastpartiklar med en diameter på upp till 1000 nm. Plastnedskräpningen i naturen har länge varit ett känt problem, men tekniska begränsningar har funnits för mätning av halterna av framför allt nanoplast. Med nya mätmetoder har nyliga vetenskapliga fynd påvisat nanoplast även i avlägsna vattendrag (en kommentar från studiens svenska medförfattare finns här) såväl som i mänskligt blod (ett referat från expertpanelen om denna studie finns här).

Varför är det svårt att mäta nanoplaster?
Att identifiera och mäta halter av nanoplaster i miljö eller vävnader är utmanade av flera skäl. Dels är det svårt att skilja på naturliga partiklar i nanoskala och plastpartiklar, dels är koncentrationerna av nanoplast oftast små och kräver att mätmetoden kan detektera så lite som enstaka nanogram per prov.

Nya händerlser inom nano-/mikroplastområdet
Europeiska kommissionen (KOM) arbetar med att ta fram en ny förordning om Utsläpp av mikroplaster – åtgärder för att minska miljöpåverkan. Under våren 2022 genomfördes ett samråd och förordningen förväntas antas i slutet av 2022. Mer information om initiativet finns här.

Med anledning av den kommande förordningen höll Naturvårdsverket och SweNanoSafe en workshop den 27 januari 2022. Syftet var att samla in information, önskemål och synpunkter från svenska forskare och experter inför kommissionens samråd under våren 2022. Presentationer på workshopen behandlade olika källor till nano- och mikroplaster i miljön, analysmetoder, miljö- och hälsoeffekter. Program och presentationer från workshopen finns här.

Kopplat till Reach-förordningen behandlas ett begränsningsförslag om förbud om mikropartiklar med syntetiska polymerer som tillsatts produkter för att erhålla en viss egenskap. Vissa undantag från förbudet föreslås, dock ska undantagna produkter omfattas dock av regler för märkning, instruktionsanvisningar och rapporteringskrav. I begränsningsförslaget anges att om koncentrationen inte kan fastställas med hjälp av befintliga analysmetoder, eller genom medföljande dokumentation, gäller en nedre storleksgräns på 0,1 µm för partiklar och 0,3 µm för fiberliknande partiklar. På Echas hemsida ges mer bakgrund till arbetet med mikroplastbegränsningen.

Nanoplaster har på grund av sin lilla storlek andra egenskaper än mikroplaster och hur det påverkar deras toxicitet, spridning och persistens är ämnet för mycket pågående forskning.

Världshälsoorganisationen WHO släppte i augusti 2022 en rapport om exponering för mikro- och nanoplaster och möjliga hälsoeffekter av detta. Rapportförfattarna drar slutsatsen att framför allt mikroplaster förekommer vitt spritt i miljön och även i dricksvatten och mat. De identifierade kunskapsluckor gällande nanoplaster, samt partiklarnas effekter på miljö och hälsa; men att de data som finns inte utgör betydande evidens för skadliga effekter i människa.

En grupp forskare i Lund slutredovisade nyligen ett projekt om nanoplaster i miljön finansierat av Naturvårdsverket. I projektet simulerades bildningsprocessen för nanoplastpartiklar på 14 olika konsumentprodukter. De resulterande partiklarna karakteriserades och hur de påverkar dafnier (även kallade vattenloppor D. Magna) samt bryts ner i naturen undersöktes. Resultaten indikerar att plastpartiklarna inte var toxiska för dafnier och att nedbrytning kan vara snabbare än tidigare misstänkt. Läs mer och ladda hem rapporten från Naturvårdsverkets hemsida här.

Övrig information om mikro- och nanoplast:
Åtgärder om utsläpp av mikroplaster till vattenmiljö – Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om mikroplast  

EUON opinion: ‘Nanoplastics’ – it’s a name game

EUON opinion: Are nanoplastics hazardous? The way forward to overcome the uncertainties of risk assessment

EFSA opinion: Presence of microplastics and nanoplastics in food, with particular focus on seafood

Policy brief from the European research cluster to understand the health impacts of micro- and nanoplastics (cusp)

NIOSH Science Blog: Are There Nano- and Microplastics in the Workplace?

0 kommentarer

Relaterade inlägg