Upptäckt och kvantifiering av plastpartiklar i blod

Forskare i Nederländerna har utvecklat en känslig analysmetod för att mäta förekomsten av plastpartiklar i humana blodprover. Analysen identifierade och kvantifierade i blod för första gången polymerer som ingår i plast. Denna banbrytande exponeringsstudie visar att plastpartiklar tas upp i människans blodomlopp.

En riskbedömning av plastpartiklars betydelse för människors hälsa har inte tidigare varit möjlig på grund av brist på data gällande både mänsklig exponering samt toxikologiska mekanismer. En fungerande metod för att mäta exponeringen för plastpartiklar är avgörande för riskbedömning, men validerade metoder som är tillräckligt känsliga för att upptäcka spårmängder av små (<10 µm) plastpartiklar i biologiska vävnader har tills vidare saknats.

Syre, näringsämnen och potentiellt även plastpartiklar transporteras med blodcirkulationen mellan vävnader och organ. De nivåer av mikroföroreningar som kan uppmätas i venöst blod antas vara indikativt för nivåerna i blodomloppet. Blodets roll som transportväg mellan de olika organen i kroppen i kombination med lätt åtkomlighet, gör det till en lämplig matris för mätning av plastpartikelexponering.

I studien av Leslie et al. fokuserade man på metodutveckling och analys av blodprover från 22 friska frivilliga deltagare, för identifiering och kvantifiering av fem polymerer: poly (metylmetakrylat) (PMMA), polypropen (PP), material som innehåller polymeriserad styren (PS), polyeten (PE) och polyetentereftalat (PET). Dessa används allmänt i plastmaterial som produceras på hög volym i dagens samhälle.

Studien visar för första gången att plastpartiklar förekommer i människans blodomlopp. I 77% av de analyserade blodproven identifierade man plastpartiklar. Hälften av proverna innehöll PET-plast, 36 % innehöll PS och 23 % av blodproverna innehöll PE. Rigorösa kvalitetskontroller säkerställde att metodens prestanda var tillräcklig och att de slutsatser som drogs var oklanderliga.

Trots ett förhållandevis litet antal prover och låga koncentrationer av polymerer, verkar de analytiska metoderna fungera på ett robust sätt. Det behövs dock ytterligare studier för en fortsatt utredning av den potentiella ackumuleringen av plastpartiklar i blodet hos den allmänna befolkningen. Det återstår också att fastställa huruvida plastpartiklarna förekommer i plasman eller fastsittande på vissa celltyper i blodet. Om de exempelvis tas in i och transporteras av immunceller, uppstår också frågan, på vilket sätt en sådan exponering potentiellt kan påverka immunregleringen och risken att utveckla inflammatoriska sjukdomar. En djupare förståelse för risker kopplade till exponeringen för plastpartiklar behövs, för att kunna avgöra vilken folkhälsorisk de utgör.

Leslie HA, van Velzen MJM, Brandsma SH, Vethaak AD, Garcia-Vallejo JJ, Lamoree MH. Discovery and quantification of plastic particle pollution in human blood. Environ Int. 2022 May;163:107199. doi: 10.1016/j.envint.2022.107199. Epub 2022 Mar 24. PMID: 35367073.

Källa: Prof. Harri Alenius, Karolinska Institutet
Åsikterna i detta referat är expertens och representerar inte nödvändigtvis SweNanoSafes ståndpunkt.

0 kommentarer

Relaterade inlägg