Nanoplaster i miljön
År 2018 var plastproduktionen cirka 359 miljoner ton över hela världen. Uppskattningar för den globala produktionen av tillverkade nanomaterial av alla slag, varierar från några tusentals ton till högst 1 miljon ton per år. Jämfört med plastproduktion som startade på allvar tidigt 1950-talet, är nanomaterial-produktion en relativt ny aktivitet som har expanderat snabbt sedan 1990-talet.
Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment, vanligtvis för de som är mindre än 5 millimeter. Mikroplast kan redan från början vara tillverkade i form av små partiklar, till exempel mikropärlor och plastpellets, eller bildas vid slitage eller nedbrytning av plastprodukter såsom PET-flaskor, fisknät och plastpåsar.
Under senare år har forskare börjat använda benämningen ”nanoplast” för att särskilja de minsta plastpartiklarna från de större mikroplastpartiklarna. Uttrycket nanoplast används vanligtvis med hänvisning till enbart storlek och med viss inkonsekvens med avseende på vad den exakta storleksavgränsningen ska vara mellan en nanoplast och en mikroplast, med 100 nm och 1 000 nm som den vanligaste storleksavgränsningen. Emellertid är det mer meningsfullt att förlita sig på de storleksberoende partikelegenskaperna om var gränsen mellan nanoplast och mikroplast går.
Till exempel, nanoplast rör sig snabbare (än mikroplast) i ett suspensionsmedium (Browns rörelse dominerar), uppvisar fler interaktioner på grund av större relativ yta, har samma storleksordning som naturliga makromolekyler vilket medför ökad adsorption/heteroaggregering, är storlekskompatibel med bioupptag, translokation och transport över biologiska membran, och har kortare diffusionstider resulterande i ökad frisättning av plastadditiv (jämfört med mikroplast). Just dessa egenskaper anses leda till ökad biologisk och miljömässig betydelse för nanoplast jämfört med mikroplast, särskilt med avseende på toxiska och ekotoxiska effekter.
Naturvårdsverket ansvarar för nationell plastsamordning vars mål är att åstadkomma en hållbar plastanvändning i Sverige och har utförlig information om mikroplast på sin webbplats. Myndigheten finansierar fem forskningsprojekt åren 2020 – 2023 med syftet att fylla kunskapsluckor om mikroplaster angående deras källor, spridningsvägar och konsekvenser. Den 24 mars 2021 arrangerade Naturvårdsverket en digital forskningsdag om mikroplaster, med bland annat presentationer av Hav och Vattenmyndighetens arbete inom marint plastskräp, ett regeringsuppdrag om mikroplast från vägtrafiken och forskningsresultat från de fem pågående projekten.
Ett nytt EU- finansierat initiativ, CUSP (the European research cluster to understand the health impacts of micro- and nanoplastics), hade kickoff den 9 juni 2021 med projektmedlemmar, företrädare för Europiska kommissionen och andra intressenter. De 5 projekten i CUSP kommer att besvara viktiga komplexa frågor om förhållandet mellan mikro- och nanoplaster och human hälsa, såväl som att tillhandahålla policyrelevant vetenskapliga data. Forskningsresultaten kommer att uppfylla FAIR-principerna. Femtioen (51) förslag lämnades in för den aktuella utlysningen, vilket är det högsta antalet någonsin som mottagits i ett miljö- och hälsorelaterat EU-program, varav alltså 5 blev accepterade. Evenemanget ingick i EU:s gröna vecka 2021 (EU Green Week 2021), som främst var tillägnad åt ambitionen att skapa förutsättningar för framtida nollföroreningar i Europa.
0 kommentarer