Standardisering för säkrare nanoteknik – engagemang av företag och andra intressenter
I en rapport från Vinnova, ”Standardisering och best practice för nya nanomaterial – fallstudier grafen och cellulosa”, konstateras att industrins engagemang i standardiseringsarbetet på nanoteknikområdet inte är tillfredsställande. En rekommendation var att underlätta för små företag att delta i standardiseringsarbetet.
Syftet med standardisering är att förenkla upprepade verksamheter i samhället. Standarder är riktlinjer med tekniska specifikationer för varor, tjänster och processer. De avser att tillgodose behov och önskemål från många olika intressen och tas därför fram genom samarbete och samförstånd. Tillämpning innebär att anpassa något som är genomtänkt till det egna behovet. Aktiviteter som tjänste- och produktutveckling blir snabbare, enklare och billigare när man på förhand vet vilka ramar som används.
Standarder utarbetas av privata standardiseringsorgan, vanligen på initiativ av de parter som ser ett behov av tydliga riktlinjer och enhetliga krav och rutiner för ett visst material, en produkt, process eller tjänst. Ett standardiseringsprojekt finansieras normalt av de företag, organisationer, myndigheter och andra intressenter som är med och tar fram en viss standard.
Det nationella arbetet med att utveckla standarder sker i kommittéer hos SIS (svenska institutet för standarder) och tillhörande arbetsgrupper. SIS är medlem i både europeiska CEN (European Committee for Standardization) och internationella ISO (International Organization for Standardization). Ofta bildas en kommitté i samband med att ett internationellt standardiseringsarbete startar där Sverige vill vara med och påverka. SIS leder även ett flertal kommittéer på uppdrag av CEN och ISO. De flesta standarder som tas fram idag är internationella.
Kommittén för nanoteknik (SIS/TK 516) är med och aktivt påverkar innehåll och riktlinjer för framtida standarder inom nanoteknik både på nationell, europeisk och global nivå. SIS/TK 516 är ett forum för svenskt agerande i den europeiska och internationella standardiseringen via aktiv medverkan i spegelkommittéerna CEN/TC 352 Nanotechnologies respektive ISO/TC 229 Nanotechnologies. Framöver fokuserar SIS/TK 516 bland annat på säker tillämpning av nanoteknik. En av kommitténs arbetsgrupper är SIS/TK 516/AG 03 Miljö, hälsa och säkerhet.
Det finns standarder för flera mätmetoder som berör miljö, hälsa och säkerhet, till exempel bedömning och kontroll av yrkesmässig exponering, bestämning av risk och toxicitet, toxikologisk screening, miljöpåverkan, produktsäkerhet, riskbedömning och riskhantering. Standarderna kan ses som ett komplement till OECD Test Guidelines for Chemicals av vilka flera är anpassade till nanomaterial. Standardisering förser myndigheter med en teknisk bas för hälso-, säkerhets- och miljölagstiftning.
Standarder kan vara ett stöd i arbetet att uppnå hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och bidra till nya innovativa lösningar. Hållbar utveckling har ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner som standardisering kan stödja. Det kan till exempel handla om standarder för energieffektivisering, hållbar verksamhetsutveckling och nya alternativa bränslen.
Under hösten 2020 publicerades Vinnova-rapporten Standardisering och best practice för nya nanomaterial – fallstudier grafen och cellulosa . I rapporten konstateras att svensk industris engagemang i standardiseringsarbetet på nanoteknikområdet inte kan anses som tillfredsställande. Ett antal rekommendationer presenteras, bland annat att stärka arbetet inom SIS teknikkommitté TK 516 genom att tillsätta en ordförande, samt engagera fler företag och andra intressenter. Intressant är att under projektets gång, beslutade SIS att underlätta för s k mikroföretag (färre än 10 medarbetare) att delta i standardiseringsarbetet genom att minska deltagaravgiften för SIS/TK 516 Nanoteknik med 50 procent.
Är du intresserad av att vara med och påverka nanoteknikstandarder? Kontakta Linn Holegård på SIS: linn.holegard@sis.se
0 kommentarer