Nationell plattform för nanosäkerhet – Forum för samverkan och kunskapsresurs vid Karolinska Institutet på uppdrag av regeringen

Ett åttiotal personer samlades den 29 maj på seminariet ”Nanomaterial på arbetsplatsen – små partiklar, olika effekter” som arrangerades av AFA försäkring.

Susanna Stymne Airey vid AFA försäkring inledde seminariet med att välkomna alla till en halvdag med redovisningar av forskningsprojekt som fått anslag från organisationen. Hon betonade att för arbetsmarknadens parter, det vill säga ägarna till AFA försäkring (Svenskt Näringsliv, LO och PTK), är det viktigt att utforska effekterna av nanomaterial på vår hälsa, inte minst för att förebygga arbetsskador.

”AFA försäkring har en skadedatabas som ger information bakåt i tiden om arbetsskador men där kan man inte se effekter av nanomaterial på hälsan”, sade Susanna Stymne Airey.

Dagens första talare, Maria Albin vid Karolinska Institutet, lyfte fram budskapet att det finns en central arbetsmiljöproblematik med de expanderande så kallade nyckelteknologierna – nanoteknologi, mikro- och nanoelektronik, avancerade material, fotonik, bioteknologi. Hon identifierade ett antal problem med nanomaterial däribland dammbenägenhet, partikelyta, långa och smala partiklar och ”nanodiscar” (nanoskivor). Med anledning av dessa problem konstaterade Maria Albin att nanomaterial i arbetsmiljön är en viktig arbetsmiljöfråga. Hon påpekade också att samtidigt som vi inte ska glömma de medicinska och tekniska framsteg som möjliggörs av de nya teknologierna ser hon fram emot en förbättrad situation på arbetsplatserna och citerade utredningen Säker utveckling!  (SOU 2013:70):

”att förbättra situationen i arbetsmiljön är en ytterst angelägen uppgift i en svensk strategi för säker hantering av nanomaterial”.

Dagen fortsatte därefter med presentationer av följande projekt:

• Magnus Svartengren och Mikaela Qvarfordt vid Uppsala universitet beskrev det pågående projektet ”Inandade nanopartiklar – skillnader i upptag. Underlag för riskbedömning”.  De undersöker bland annat om inflammation i lungorna påverkar upptag och utsöndring av inandade nanopartiklar, vilket är viktigt att veta när risker med nanopartiklar ska bedömas. Martin Andersson, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, berättade om möjliga effekter i kroppen av nanopartiklar som andats in.
• Ann-Beth Antonsson vid IVL Svenska Miljöinstitutet presenterade den nyligen publicerade rapporten ”Nanomaterial i arbetsmiljön”. Hon betonade att det behövs referensvärden som ger tydlighet i vad som ska mätas och hur det ska mätas.
• Joakim Pagels vid Lunds tekniska högskola och Maria Hedmer vid Arbets- och miljömedicin Syd, Region Skåne och Lunds universitet, beskrev arbetsplatsmätningar av nanomaterial, utmaningar vid dessa mätningar och resultaten av dem. Mer information om projektet hittar du i deras rapport med titeln ”Exponering vid industriell tillverkning och hantering av nanomaterial – Ett växande problem”.

Den sista presentationen för dagen handlade om hur trygghet och säkerhet kan säkerställas på en arbetsplats. Christina Isaxon vid Lunds tekniska högskola beskrev olika faktorer som påverkar den så kallade säkerhetskulturen i en organisation. Säkerhetskultur är ett begrepp som började användas i samband med utredningen av Tjernobylolyckan 1986. Det omfattar värderingar, attityder, kunskaper och beteenden som är viktiga för att skapa en säker arbetsmiljö.

Ofta är det flera svagheter i en organisation som samverkar och medför brister i förutsättningarna för individer och grupper att hantera en given situation. Det är till exempel viktigt att ledarna i en organisation visar att de prioriterar säkerhetsfrågorna, annars riskerar de ett lågt engagemang på andra nivåer. Effekterna av fysiska skyddsåtgärder, formella regler om hur man ska bete sig, system för risk- och olycksanalyser, allas kunskaper om vad som kan vara farligt förmedlas av säkerhetskulturen.

Vad gäller konkreta exempel från ”nanovärlden” beskrev Christina Isaxon både gynnsamma och mindre goda exempel. Bland de senare ingick att personer som arbetar inom vissa verksamheter kan sakna kännedom om eventuella rutiner eller stödsystem för rapportering av incidenter och olyckor. Hon betonade att säkerhetskulturen på en arbetsplats är viktig att förstå eftersom den i sin tur kan stärka eller försvaga de skyddsinsatser som görs.

”Det är mycket vi inte vet och tills vi vet – använd försiktighetsprincipen”, sade Christina Isaxon.

Dagen avslutades med en gemensam diskussion där Maria Albin poängterade att det är en stor och viktig uppgift att kommunicera aktuell kunskap om de material vi vet kan medföra arbetsmiljöproblem, däribland vissa typer av kolnanorör. Andra budskap som framfördes var vikten av att ha en beredskap för ämnen som har persistenta och farliga egenskaper, att börja sätta gränsvärden och att främja en säker produktutveckling.

Presentationerna från seminariet och mer information hittar du på AFA försäkrings hemsida.

Källa: Marie Beckman, SweNanoSafe

Mer information om nanomaterial i arbetsmiljön hittar du också på våra följande sidor:

• Lagar & vägledningar / Arbetsmiljö – Fördjupad information från Maria Hedmer, Arbets- och miljömedicin Syd, Region Skåne och Lunds universitet samt ledamot i SweNanoSafes Expertpanel (se Om oss), om yrkesmässig exponering för nanomaterial och länkar till modelleringsverktyg för nanomaterial
• Lagar & vägledningar / Arbetsmiljö / Lagstiftning
• Lagar & vägledningar / Arbetsmiljö / Kolnanorör

Bild: Ekaterina Shilova, Adobe Stock