Säker hantering av nanomaterial på arbetsplatsen

Under våren publicerade det amerikanska institutet för arbetarskydd och hälsa (NIOSH) fyra nya dokument som handlar om säker hantering av nanomaterial på arbetsplatsen. Dessa ger konkret vägledning för hur man ska hantera nanomaterial och vilka skyddsåtgärder som ska användas vid olika arbetsuppgifter. 

Toxiciteten (giftigheten) hos många nanomaterial är fortfarande okänd, men begynnande forskning tyder på att yrkesmässig inhalationsexponering kan ge hälsoeffekter. Endast några få nanomaterials har utvärderats toxikologiskt, exempelvis kolnanorör och titandioxid i nanostorlek.

På grund av risken för skadliga effekter på människors hälsa är det viktigt att begränsa den yrkesmässiga exponeringen under nanomaterialets hela produktionslivscykel. NIOSH har etablerat begreppet ”Prevention through Design” som betyder att eliminera (eller ”designa bort”) säkerhets- och hälsorisker som hör samman med processer, strukturer, utrustning, verktyg eller arbetsorganisation. NIOSH rekommenderar att tillverkare och nedströmsanvändare av nanomaterial använder en ”Prevention through Design” -strategi för att skydda anställda mot yrkesmässig exponering.

Skydd vid tillverkning av nanomaterial i reaktorsystem

Det första dokumentet är en specifik vägledning med tekniska skyddsåtgärder för att begränsa exponeringen vid tillverkning av nanomaterial [1]. Vanligen sker produktionen i slutna reaktorsystem, dock har studier visat att skörd av nanomaterial från reaktorn kan resultera i höga exponeringar. Motsvarande situation kan även uppkomma vid rengöring eller underhåll av utrustningen.

För mindre reaktorsystem rekommenderar NIOSH att man använder dragskåp, ventilerad inkapsling eller handskbox. För mellanstora och stora reaktorer rekommenderas anpassade ventilerade inkapslade system. Vid reaktorrengöring rekommenderas att punktutsug alternativt mobilt punktutsug eller dammsugare utrustat med HEPA-filter används. Vidare är det viktigt att utsuget är placerat nära emissionskällan samt att luftflödet är tillräckligt högt.

Ytterligare skyddsåtgärder såsom administrativa åtgärder och personlig skyddsutrustning bör också användas. Administrativa åtgärder är exempelvis arbetsrutiner, det vill säga förfaranden som följs av arbetsgivare och arbetstagare för att kontrollera riskerna på arbetsplatsen. Personlig skyddsutrustning i form av andningsskydd och skyddsklädsel ska användas när tekniska och/eller administrativa skyddsåtgärder inte minskar exponeringen tillräckligt effektivt. Skyddsutrustningen ska användas exempelvis vid rengöring, service- och underhåll eller spill/läckage.

Skydd vid småskalig hantering av nanomaterial

Det andra dokumentet är en vägledning för att skydda arbetstagare vid hantering av nanomaterial [2]. Småskalig hantering av pulverformigt nanomaterial är vanligt förekommande vid exempelvis provtagning, vägning och blandning eller nedströmsbearbetning. Studier har visat att den yrkesmässiga exponeringen var som högst vid hantering (skopa upp och tömning) av pulverformigt nanomaterial inklusive vägning, blandning och sonikering. Genom att använda tekniska skyddsåtgärder i form av ventilerade inkapslingar såsom dragskåp, handskbox, isolator och säkerhetsbänk vid ovan beskrivna arbetsuppgifter kan exponeringen för nanomaterial effektivt begränsas.

Beskrivningen av administrativa åtgärder och personlig skyddsutrustning ovan är tillämpbar även här.

Skydd vid nedströms hantering av nanomaterial

Den tredje vägledningen [3] handlar om att begränsa den yrkesmässiga exponeringen för nanomaterial vid nedströms hantering och bearbetning genom till exempel malning, sprejtorkning, extrudering, säckning, tömma säckar, storskalig materialhantering, förpackning. Tekniska skyddsåtgärder som rekommenderas att användas vid efterbehandling av nanomaterial är processventilation genom till exempel frånluftshuv, ventilerad inkapsling kring en emissionskälla och ventilerat bås för en storskalig process.

Beskrivningen av administrativa åtgärder och personlig skyddsutrustning ovan är tillämpbar även här.

Frågor att besvara innan du börjar arbeta med nanomaterial

Slutligen har NIOSH sammanställt frågor som i syfte att minimera hälsoriskerna ska besvaras innan man börjar arbeta med nanomaterial [4]. Sammanställningen, som presenteras i form av en poster, kan vara till hjälp och stöd vid den obligatoriska riskbedömningen som Arbetsmiljöverket kräver görs innan arbetet med nanomaterial påbörjas. Den kan också ge god vägledning i vilka tekniska och administrativa skyddsåtgärder och vilken personlig skyddsutrustning som behövs vid hantering av nanomaterial som pulver, vätska eller inbäddad i en matris.

Referenser

  1. Workplace Design Solutions: Protecting Workers during Nanomaterial Reactor Operations. DHHS (NIOSH) Publication No. 2018-120.
  2. Workplace Design Solutions: Protecting Workers during the Handling of Nanomaterials. DHHS (NIOSH) Publication No. 2018-121.
  3. Workplace Design Solutions: Protecting Workers during Intermediate and Downstream Processing of Nanomaterials. DHHS (NIOSH) Publication No. 2018-122.
  4. Controlling Health Hazards When Working with Nanomaterials: Questions to Ask Before You Start (Poster). DHHS (NIOSH) Publication Number 2018-103.

 

Källa: Maria Hedmer, Lunds universitet och ledamot i SweNanoSafes expertpanel

Läs mer om nanomaterial i arbetsmiljön:

 

Bild: Piyaphong, Adobe Stock

 

 

 

 

0 kommentarer

Relaterade inlägg